2 år, 2 år sen jag sist hörde din röst!

Du var som vanligt stressad, men ringde för att du saknade min röst.

Du var ute med grabbarna på gården, och de lekte i bakgrunden.

Du var inte sugen på att gå på fest, hade hellre varit hemma.

Tänk om du hade gått på magkänslan och varit hemma istället My Love!

Jag skulle så gärna vilja prata med dig, det är ju så mycket som har hänt,

som du inte fått vara med och uppleva!

Idag för 2 år sen hade jag en vanlig dag, var på hundträff, och allt

var helt normalt. Sen ändrades allt. Ett samtal från en kär vän, ett

fruktansvärt samtal! Vill fortfarande inte att du är död! Sorgen kommer

och går, ibland hugger den mig rakt i hjärtat, när ska det sluta göra ont?

Jag har accepterat, till en viss del, men jag kommer inte acceptera full ut

Never My Love, Never!

Ser du mig i skogen? Jag blir ibland så ledsen på vissa ställen, där jag vet

att du och jag har gått. Jag blir ledsen när jag kommer ut på åkern, där vi

skrattade så vi trodde att vi skulle pinka på oss. Vi sa att vi skulle göra dessa

promenader tillsammans många gånger. Det blev inte så..

Oftast satt du på hästryggen i din skog, och jag gick med hundarna i min skog.

Men vi njöt av våra promenader,även om vi gick på skilda ställen,

så var vi tillsammans! Undra hur många timmar

vi pratade i mobilen? Mobilföretagen har nog undrat vad som hänt!